måndag 7 januari 2008

blue.


"all the bridges in the world

won't save you

if there is no other side
to cross to"...


jag sitter här och kämpar med hemtentan, men det går verkligen inte framåt. jag kan inte fokusera, längtar bort. jag tittar ut genom fönstret, och allt jag ser är grått. grått så långt ögat kan nå. jag längtar bort till blåa vatten, grönt gräs och djurliv. jag vill till australien.



åh, vad jag vill dit. hela min kropp skriker efter annat än regniga växjö. jag mår bara dåligt här. jag märkte skillnaden i går när jag kom tillbaka från sthlm. jag känner mig sjuk och nere här, som att jag har ett moln över huvudet. det här kanske bara är en period jag går igenom, jag kanske känner mig bättre efter sommaren då jag fått vara ledig ett par månader. men det är egentligen inte ledigheten jag saknar, jag orkar inte med sverige. jag förstår inte hur man kan vilja bo i ett land som är grått och slaskigt halva året. vad är lockande med det? visst, sverige har sin charm, men har man bestigit kinesiska berg, övernattat i ett buddistiskt munkkloster, intervjuat hemlösa människor i indien och upplevt havssköldpaddor lägga ägg på en strand i västindien är det svårt att komma tillbaka till sitt hemland och bli ens lite imponerad. sverige är helt enkelt not enough for me. om jag skulle flytta utomlands en längre tid skulle jag såklart sakna min familj, men jag kan inte stanna hemma bara för det. mamma och pappa uppmuntrar mig dessutom att resa. jag måste ut och se världen och ta för mig av livet. mamma, pappa och bror planerar ändå att själva flytta utomlands, iaf att mestadels bo i ett annat land. pappa hamnar säkerligen i frankrike, mamma i italien och bror kommer antagligen resa runt, precis som jag. jag har funderat ett tag, och får jag som jag vill kommer jag antagligen att åka till australien i höst och jobba ett tag, kanske upp till ett år. jag ska försöka spara så mycket pengar jag kan denna termin och jobba hos pappa i sommar och isf hyra ut min lägenhet i andra hand under den tiden jag är borta. jag ska inte hoppa av skolan, bara ta en paus. jag har ingen motivation till att plugga just nu, längtar bara härifrån. jag borde rest mer innan jag började på universitetet, men nu blev det inte så. och vad spelar det för roll om jag blir klar med studierna när jag är 24 istället för 23? i slutändan spelar det ingen som helst roll. jag är ändå ganska ung jämfört med en del i min klass. och jag är trött på att göra vad som anses "korrekt", att göra vad andra förväntar sig av mig. det här är mitt liv och jag tänker leva det som jag vill.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hello. This post is likeable, and your blog is very interesting, congratulations :-). I will add in my blogroll =). If possible gives a last there on my site, it is about the CresceNet, I hope you enjoy. The address is http://www.provedorcrescenet.com . A hug.

Anonym sa...

Kära barn! Trist att du känner som du gör, men samtidigt vet du vad du vill, och det är bra.Det är ditt liv och dina beslut. Ibland är det bara tråkigt, och man längtar bort. Du ska satsa på att resa , men glöm ej, vart man än hamnar, så finns en vardag även där.Fast lite soligare kanske. Din lillebror har feber och ont i kroppen idag, förmodligen influensa.Jag var till Jackie igen ikväll, kollade om jag hade lunginfl. men som tur var ej. Bamse kram från mig. HÅLL UT!

Anonym sa...

Lilla stumpan! vad tråkigt att du känner dej så nere ,här i Gävle tänker vi på dej varje dag du är en sån fin och bra tjej,jag tycker du gör helt rätt som tar ett uppehåll från studierna för att åka ut i världen.Du är ju så ung Erika du hinner studera när du kommer hem. Kämpa på stumpan!!!!
Tusen kramar från Annelie