sun.

"there is pleasure in the pathless woods
there is rapture on the lonely shore
there is society where none intrudes
by the deep sea and music in its roar
I love not man the less, but nature more"...

jag tittade nyss på into the wild, filmen baserad på en sann historia om 22-åriga chris maccandless (spelad av emile hirsch) och hans val att lämna sitt bekväma, typiskt amerikanska liv för ett liv i den kanadensiska naturen. filmen är regisserad och producerad av sean penn. gud, vilken fantastisk film. så otroligt vacker och berörande. det borde vara obligatoriskt för alla att se den! det är en sån där film som verkligen får en att tänka efter och analysera sitt eget liv, rannsaka allt man åstadkommit hittills och vart man är på väg. jag blir så inspirerad till att göra en liknande resa, vandra ut i naturen och se vad den har att erbjuda. chris levde verkligen fullt ut. jag vill hitta mig själv, och jag tror att man måste komma bort från "samhället" för att göra det. dessutom, vad håller vi på med egentligen? vi värderar lycka och framgång i hur mycket pengar vi har och hur mycket materiella ting vi har lyckats samla på oss. vad spelar allt det för roll i slutändan? absolut ingenting. materiella ting gör dig inte lyckligare, materiella ting får dig inte att känna dig levande. materiella ting avger endast en temporär, falsk lycka som snabbt går över i misär. att leva är inte att sitta hemma i soffan och titta på tv och se andra uppleva, att leva är att utforska din värld och på så sätt utforska dig själv.


r.i.p. chris mccandless
1968 - 1992