over.

varning för emoinlägg...

nu är jag i nacka sen några dagar tillbaka, och även om det är skönt att träffa familj och vänner så är det ändå alltid med en klump i magen jag återvänder.

nacka ger mig ångest. jag har upplevt för mycket skit här. mycket bra med, såklart, men av nån anledning är det skiten jag minns... jag har t.ex. svårt att vara i pappas hus ibland eftersom det påminner mig om min barndom. mamma och pappa skilde sig när jag var nio och bror var sju, vilket var många år för sent, om du frågar mig. staying together for the kids är aldrig en bra idé, och jag är ett levande bevis på det, för barn förstår mer än vuxna tror... det jag minns mest från min barndom är bråk, skrik och gråt. det blev tusen gånger bättre när mina föräldrar skilde sig, man märkte att de båda mådde bättre direkt, och jag och bror mådde också bättre. det blev lugnt hemma liksom, vilket var något jag aldrig upplevt innan.

när jag var 16 började jag av olika anledningar sakta men säkert glida ner i en djup depression, vilket resulterade i att jag kom efter i skolan och hade över 50% frånvaro i de flesta ämnena i tvåan på gymnasiet. jag ville helt enkelt inte träffa folk, ville bara dra täcket över huvudet. fick kämpa som fan för att ta igen det jag missat. förutom problem i skolan bodde jag inte hos pappa under det året, för jag klarade inte av att bo med honom helt enkelt, av olika anledningar. han förstod nog inte varför jag var så deprimerad eller hur illa det faktiskt var, han tyckte nog inte jag hade anledning att vara det.

allt detta fick mig i dag att tänka på denna låt, som jag faktiskt gillar. jag känner igen mig mycket i den.



skillnaden är väl att jag alltid haft föräldrar som funnits där för mig och som älskat mig. de har alltid velat det bästa för mig och bror, och det är jag väldigt tacksam för.

pappa och jag har hittat tillbaka till varandra, och nu är vi närmare än någonsin. det blev mycket bättre mellan oss när jag flyttade till växjö, för då försvann allt vardagstjafs, och man fick en chans att längta efter varandra och uppskatta relationen man har. dessutom tror jag vi förstår varandra bättre nu. it's a learning process. nu tittar vi framåt istället.

pappa, jag älskar dig.